Blog

Kanske kan du lära dig något av de insikter och lärdomar vi får när vi lyckas och misslyckas i våra processer.

Kontakta oss, träffa oss irl, leta upp oss på en konferens eller kanske i ett klassrum och följ oss här på Facebook, Instagram och Linkedin.

Att satsa rätt resurser på rätt saker – och i rätt tid

För någon tid sedan släppte ESO - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi - en rapport om sociala investeringar och bjöd in till seminarium och paneldiskussion i Malmö. Sopact var på plats för att bland annat lyssna mer om vilket genomslag sociala investeringar fått i kommuner och regioner, och vilka hinder och trögheter som råder på ett mer övergripande och strukturellt plan.

Ni vet när andra lyckas sätta ord på processer, känslor och annat odefinierbart som ibland bara finns inom en? Det var precis den känslan jag fick när jag satt där och lyssnade till rapportförfattarna, flera sakkunniga och forskare som bjudits in för att kommentera på arbetet. Jag kom på mig själv att vid flera tillfällen tänka: Är ni säkra på att ni faktiskt inte har följt oss och vårt arbete här på Sopact?

 För att försöka bryta ner vad sociala investeringar egentligen innebär handlar det till stor del om att fråga sig huruvida vi satsar rätt resurser på rätt saker, och inte minst - i rätt tid. Idag styrs den offentliga ekonomin av olika anledningar utifrån ettåriga, eller möjligtvis treåriga, budgetprocesser som också bidrar till att cementera det klassiska stuprörstänkandet. Utan att röra om för mycket i den offentliga ekonomins grundprinciper – hur kan vi få in mer utav ett investeringstänk när vi arbetar med våra gemensamma och mer komplexa samhällsutmaningar?

Sociala investeringar kan dels ses som ett perspektiv för att tydliggöra investeringar i humankapital och belysa värdet av att genomföra satsningar på förebyggande och tidiga insatser. Men sociala investeringar kan också ses som ett arbetssätt som syftar till en begränsad satsning, och som i förhållande till ordinarie arbetssätt förväntas ge bättre utfall för en specifik målgrupp. Detta samtidigt som det förväntas leda till minskade samhällskostnader på sikt. Med andra ord, det kan vara all idé att exempelvis genomföra den där satsningen inom den kommunala förskolan för att långt senare undvika betydligt större kostnader hos grundskoleförvaltningen, socialförvaltningen, den statliga kriminalvården och så vidare. Och såklart, inte minst för den enskilde individens skull.

En vän av ordning kanske reagerar vid det här laget – ska en stor del av alla sociala investeringar finansieras av landets alla förskoleförvaltningar, som är kommunala dessutom? Och hur går det ihop - investeringar som görs inom den kommunala sektorn, men som på sikt kanske leder till minskade samhällskostnader inom statligt finansierade verksamheter, och vice versa? Här lyfte författarna fram ett antal rekommendationer, bland annat statliga medel, vilka i sin tur vidareutvecklades under paneldiskussionen av Jenny Carenco, VD på Prosper Social Impact, till sätt att utöka dagens både generella och riktade statsbidrag till kommuner.

En annan rekommendation var att höja kunskapsnivån runt om i landet genom att upprätta ett nationellt kunskapscenter för att bättre kunna stödja kommuner och regioner i sina arbeten. Men också att ta tillvara på och sprida erfarenheter från redan gjorda sociala investeringssatsningar, att bättre förstå styrningslogiker och relationen mellan offentlig, privat och idéburen sektor samt att tydligare koppla an forskningen till detta.

Med vår bas på Socialhögskolan vid Lunds universitet och våra breda kontaktytor inom offentlig, privat såväl som idéburen sektor hoppas vi på Sopact kunna bidra till en ökad förståelse för de olika sektorernas styrningslogiker och att bredda relationerna däremellan. Vi ser framemot att fortsätta kavla upp ärmarna tillsammans med er!

Här kan du läsa rapporten i sin helhet:

https://eso.expertgrupp.se/rapporter/2020_1_med_framtiden_for_sig/

Vid pennan, jenny.nystrom@soch.lu.se

 

 


Sopact – Ett acceleratorprogram för socialt entreprenörskap och innovation

Tre utforskande och lärorika år har passerat sedan Sopact som innovationsfrämjande verksamhet vid Lunds universitet fick möjligheten att utveckla och testa ett acceleratorprogram för sociala entreprenörer i Skåne tillsammans med modiga, inspirerande och engagerade entreprenörer, forskare och samarbetspartners.

Ladda ned vår rapport där vi samlar tankar och erfarenheter från ett treårigt samverkansprojekt – mellan Helsingborgs stad och Lunds universitet/Campus Helsingborg och med finansiering från Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden – som stöttade totalt 42 sociala företag.

 


Att satsa rätt resurser på rätt saker – och i rätt tid

För någon tid sedan släppte ESO - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi - en rapport om sociala investeringar och bjöd in till seminarium och paneldiskussion i Malmö. Sopact var på plats för att bland annat lyssna mer om vilket genomslag sociala investeringar fått i kommuner och regioner, och vilka hinder och trögheter som råder på ett mer övergripande och strukturellt plan.

Ni vet när andra lyckas sätta ord på processer, känslor och annat odefinierbart som ibland bara finns inom en? Det var precis den känslan jag fick när jag satt där och lyssnade till rapportförfattarna, flera sakkunniga och forskare som bjudits in för att kommentera på arbetet. Jag kom på mig själv att vid flera tillfällen tänka: Är ni säkra på att ni faktiskt inte har följt oss och vårt arbete här på Sopact?

 För att försöka bryta ner vad sociala investeringar egentligen innebär handlar det till stor del om att fråga sig huruvida vi satsar rätt resurser på rätt saker, och inte minst - i rätt tid. Idag styrs den offentliga ekonomin av olika anledningar utifrån ettåriga, eller möjligtvis treåriga, budgetprocesser som också bidrar till att cementera det klassiska stuprörstänkandet. Utan att röra om för mycket i den offentliga ekonomins grundprinciper – hur kan vi få in mer utav ett investeringstänk när vi arbetar med våra gemensamma och mer komplexa samhällsutmaningar?

Sociala investeringar kan dels ses som ett perspektiv för att tydliggöra investeringar i humankapital och belysa värdet av att genomföra satsningar på förebyggande och tidiga insatser. Men sociala investeringar kan också ses som ett arbetssätt som syftar till en begränsad satsning, och som i förhållande till ordinarie arbetssätt förväntas ge bättre utfall för en specifik målgrupp. Detta samtidigt som det förväntas leda till minskade samhällskostnader på sikt. Med andra ord, det kan vara all idé att exempelvis genomföra den där satsningen inom den kommunala förskolan för att långt senare undvika betydligt större kostnader hos grundskoleförvaltningen, socialförvaltningen, den statliga kriminalvården och så vidare. Och såklart, inte minst för den enskilde individens skull.

En vän av ordning kanske reagerar vid det här laget – ska en stor del av alla sociala investeringar finansieras av landets alla förskoleförvaltningar, som är kommunala dessutom? Och hur går det ihop - investeringar som görs inom den kommunala sektorn, men som på sikt kanske leder till minskade samhällskostnader inom statligt finansierade verksamheter, och vice versa? Här lyfte författarna fram ett antal rekommendationer, bland annat statliga medel, vilka i sin tur vidareutvecklades under paneldiskussionen av Jenny Carenco, VD på Prosper Social Impact, till sätt att utöka dagens både generella och riktade statsbidrag till kommuner.

En annan rekommendation var att höja kunskapsnivån runt om i landet genom att upprätta ett nationellt kunskapscenter för att bättre kunna stödja kommuner och regioner i sina arbeten. Men också att ta tillvara på och sprida erfarenheter från redan gjorda sociala investeringssatsningar, att bättre förstå styrningslogiker och relationen mellan offentlig, privat och idéburen sektor samt att tydligare koppla an forskningen till detta.

Med vår bas på Socialhögskolan vid Lunds universitet och våra breda kontaktytor inom offentlig, privat såväl som idéburen sektor hoppas vi på Sopact kunna bidra till en ökad förståelse för de olika sektorernas styrningslogiker och att bredda relationerna däremellan. Vi ser framemot att fortsätta kavla upp ärmarna tillsammans med er!

Här kan du läsa rapporten i sin helhet:

https://eso.expertgrupp.se/rapporter/2020_1_med_framtiden_for_sig/

Vid pennan, jenny.nystrom@soch.lu.se

 

 


Sopact – Ett acceleratorprogram för socialt entreprenörskap och innovation

Tre utforskande och lärorika år har passerat sedan Sopact som innovationsfrämjande verksamhet vid Lunds universitet fick möjligheten att utveckla och testa ett acceleratorprogram för sociala entreprenörer i Skåne tillsammans med modiga, inspirerande och engagerade entreprenörer, forskare och samarbetspartners.

Ladda ned vår rapport där vi samlar tankar och erfarenheter från ett treårigt samverkansprojekt – mellan Helsingborgs stad och Lunds universitet/Campus Helsingborg och med finansiering från Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden – som stöttade totalt 42 sociala företag.