Vad är Horse and Nature?

Det är ett traumacentrum, som ska kunna ge behandling och support, hålla utbildningar och sprida kunskap och verka för forskning om trauma och hästassisterade terapier och andra hästassisterade aktiviteter.

Vi jobbar med hästassisterad psykoterapi, traumaterapi och mindfulness. Det är alltid välgörande för en människa att vara i naturen och vara med hästar, men vi erbjuder så mycket mer än det. Att arbeta med psykoterapi, traumaterapi och mindfulness, med hästar som en del av teamet – kräver mycket kunskap, om både psykoterapi/traumaterapi/mindfulness OCH hästar och deras beteenden. Men också om vad hästar behöver för att må bra.  Jag har jobbat med det i Tyskland och har gått olika utbildningar i andra länder. Det är stort internationellt, men har inte riktigt kommit till Sverige än.

Vad har du för bakgrund?

Jag är kognitionsvetare och mindfulnessinstruktör och har jobbat med svårt traumatiserade människor, tillsammans med hästar, ute i naturen. Jag är alltså inte själv psykoterapeut utan jobbar i team med psykoterapeuter, psykologer och läkare, där jag är den som är ansvarig för hästarna och för häst-människa interaktionen.

Verksamheten driver vi idag under namnet Horse & Nature och jag driver även en stiftelse som heter MiMER (Minds in Motion Education and Research Centre). I augusti anordnar stiftelsen ett internationellt symposium där människor som arbetar med hästassisterad psykoterapi, traumaterapi, coachning och från hela världen samlas.

Varför sökte du till Sopact?

Jag har en etablerad verksamhet, men har hittills i Sverige främst jobbat med grupputveckling för företag och personlig utveckling, men än så länge inte med så många terapiklienter. Vi behöver komma längre i det arbetet, och jag hoppas få en skjuts av acceleratorsprogrammet.
Målet med att vara med i Sopact är bland annat att genom forskarkontakter få till en pilotstudie av hästassisterade interventioner och sätta oss som experter inom området på kartan.

”Det krävs mycket kommunikation, eftersom det är ett så okänt sätt att arbeta”

Det finns intresse i forskarvärlden och bland studenter; jag får många förfrågningar. Det vaknar sakta men säkert, jag tror att 2018 kan vara ett genombrottsår. Men det krävs mycket kommunikation omkring detta, eftersom det är ett så okänt sätt att arbeta.

Vilket problem försöker ni lösa?

Vi såg att det fattades kontaktytor mellan föreningar med social verksamhet i Helsingborg. Det fanns även begränsad kunskap om vad andra gjorde och inga platser där man naturligt möttes. Jobbar föreningarna med samma målgrupp och/eller med liknande problematik så kan de förbättra det arbetet och lära av varandra. Genom att samarbeta kommer föreningarna göra betydligt större skillnad för de som behöver stöd och hjälp i Helsingborg.

Det finns en stor bredd mellan medlemsföreningarna i Helsam. De som fokuserar på att  motverka diskriminering och verka för inkludering, såsom Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg och RFSL Helsingborg, till de som jobbar med annan utsatthet, såsom Värmestugan och Hemlösas hus.

”Genom att samarbeta kommer föreningarna göra betydligt större skillnad.”

Vad är nästa steg för er?

Vi skapar nu en webbplats där t ex alla medlemsföreningars aktiviteter kommer upp i ett tydligt kalendarium. Är du en person i behov av stöd ska du också lättare kunna hitta rätt. Webbplatsen ska även vara ett verktyg för de som jobbar professionellt som t ex socialsekreterare,  så att de lättare ska kunna navigera i den ideella sektorn i Helsingborg. Vi kommer även att satsa på kompetensutbyte vid tematräffar och jobba vidare på idéer som gör skillnad vid nätverksträffar.
Helsam är också bildat av den anledningen att den ideella sektorn spelar en allt större roll. Den offentliga sektorn förlitar sig på att det finns ideella verksamheter som täpper till de hål som finns i existerande skyddsnät. Genom att samverka blir vi bättre i den rollen.

Varför sökte ni till Sopact?

Vi behöver en acceleration, för att snabbare få vissa saker på plats. Hur kan vi få igång en samverkan som är stark och nytänkande? Hur kan vi utveckla vårt kompetensutbyte? Vi har egna idéer, men det kan vara bra att bolla. Vi behöver idéer till hur vi kan tänka kommunikativt, då kommunikation också är en framgångsfaktor.

 ”Det fattades kontaktytor mellan föreningar med social verksamhet.”

Det är också angeläget att detta inte bara ska bli ett projekt, utan hur skapar vi en långsiktighet? Genom arbetet i Sopact hoppas vi hitta långsiktig finansiering. Hur kan vi ha anställda som driver det dagliga framåt? Vi kan inte bara förlita oss på ideell kraft.

Vilket samhällsproblem vill ni lösa?

Sexuella trakasserier och övergrepp är ett stort problem idag. Det är också ett stort problem att det är så vanligt att man knappt tänker på att man blir utsatt för övergrepp eller lagbrott när det sker. Eller att man bara har tankesättet ”det är bara något man måste stå ute med som tjej” eller ”killar är bara så”. Den här uppgivenheten är otroligt jobbig.

Vi i VÅGA tycker inte att vi bara ska ge upp. Vi tror att vi kan skapa en enorm förändring genom att arbeta med dessa frågor med aktörer i nöjesbranschen. Att göra skillnad på riktigt är verkligen grundstenen i det vi gör.

”Vårt övergripande mål är att bidra till en förändring, ett uteliv där du behandlas med respekt.”

Vårt övergripande mål är att skapa platser där man kan gå ut, ha kul, utan att behöva känna sig orolig för att någon kommer att trakassera en utan att man kan säga till. Målet med VÅGA är att vi ska bli nöjesbranschens FairTrade. Vi ska certifiera klubbar och festivaler och liknande verksamheter. Det innebär att de har utbildad personal, som vet hur de ska förhindra och hantera sexuella trakasserier. Vi hjälper dem att marknadsföra sig själva som en klubb eller festival som arbetar för förändring. På de VÅGA-certifierade platserna ska man tryggt kunna säga ifrån till personalen och veta att de hanterar det på ett bra sätt.

Kan du ge något exempel på hur klubbpersonal kan arbeta för att förhindra övergrepp?

Vi har en manual, som vi har utvecklat baserat på över 250 riktiga situationer av trakasserier och övergrepp från våra följare. Dem har vi strukturerat efter ett trafikljussystem. En gul situation är till exempel där man inte vet om det är något som kommer eskalera, eller något som pågår. Då finns det specifika, praktiska sätt att hantera det på. En sådan gul situation kan vara tex. om man ser att ett par tjejer är omringade av ett större gäng, vare sig på dansgolvet men också tex. på rökrutan. Då kan tex. någon i personalen som plockar glas gå upp till tjejerna och säga: ”Hej! Har ni det trevligt ikväll?”. En sådan extremt liten, enkel handling kan göra väldigt stor skillnad.

” Små, enkla handlingar kan göra väldigt stor skillnad”

Varför sökte ni till SoPact?

Under de här månaderna kommer vi att fokusera på att färdigställa och finslipa våra tjänster. I sommar blir det högsäsong för vår verksamhet så vi behöver jobba upp kontakter med klubbar och festivaler. Vi behöver integrera strukturella, juridiska och praktiska verktyg för att effektivisera vår verksamhet.  SoPact är bra för att de har många metoder och strukturer för hur man kan strömlinjeforma sin verksamhet

Vi är inte bara ett projekt utan arbetar för att bli en långsiktig verksamhet.

 ‘’Att göra skillnad på riktigt är verkligen grundstenen i det vi gör.’’

Text: Christine Antaya

Sire fastigheter ska utveckla och förvalta bostäder med låga boendekostnader för resurssvaga hushåll. Genom utformning, innehåll och placering kan bostaden fungera som medel för en ökad boendeintegration mellan människor med olika socioekonomisk bakgrund. Sire fastigheter drivs av arkitekterna Göran Lundqvist och Lotten Lundqvist.

Vad är kärnan i detta projekt?

När man pratar om bostäder med låga boendekostnader finns det ett stort fokus på hur produktionen av bostäderna kan göras mer kostnadseffektiv. Men produktionen är i slutet av en bostadsutvecklingsprocess och vi vill fokusera på användarens behov och livssituation i tidiga skeden av processen. Vår innovationsmetod för bostadsutveckling tar därför utgångspunkt i användarnas behov genom en s.k. användardriven dialog och vår lösning blir därigenom behovsstyrd snarare än efterfrågestyrd, vilket skiljer sig från hur nyproduktionen på bostadsmarknaden ser ut idag. Det gör att bostaden kommer att vara anpassad till de boendes livsstil, levnadsmönster, sociala behov och ekonomiska förutsättningar.

Kan vi genom olika samverkansformer i olika skeden förändra sättet vi bor på?

Vad är nästa steg för er?

Det finns ett stort behov av bostäder med rimlig hyra för resurssvaga hushåll då en stor andel av den framtida förväntade hushållstillväxten sker i grupper där de ekonomiska förutsättningarna många gånger är begränsade. Vi är övertygade om att framtida framgångsrika arbeten kring hållbarhet, jämställdhet och välfärd är beroende av tvärsektoriella samarbeten. Tillsammans med en arbetsgrupp som består av aktörer från olika sektorer: det offentliga, privata, ideella och akademin ska vi vrida och vända på dessa komplexa utmaningar där bland annat en viktig del är att hitta alternativa finansieringslösningar.

Varför sökte ni till Sopact?

Fastighetsbranschen har traditionellt sett ett stort fokus på riskminimering och en brist på innovation. I den traditionella kontexten behöver vi få hjälp med hur man kan navigera i mellanskiktet mellan socialt entreprenörskap och fastighetsbranschen. Hur kan de samhällsekonomiska vinsterna av vårt arbete mätas och hur kan ett förtroendekapital kring de frågeställningarna skapas och hur kan det sedan kommuniceras?

Hur navigerar man i mellanskiktet mellan socialt entreprenörskap och fastighetsbranschen?

Text och foto: Christine Antaya