Blog

Kanske kan du lära dig något av de insikter och lärdomar vi får när vi lyckas och misslyckas i våra processer.

Kontakta oss, träffa oss irl, leta upp oss på en konferens eller kanske i ett klassrum och följ oss här på Facebook, Instagram och Linkedin.

Att satsa rätt resurser på rätt saker – och i rätt tid

För någon tid sedan släppte ESO - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi - en rapport om sociala investeringar och bjöd in till seminarium och paneldiskussion i Malmö. Sopact var på plats för att bland annat lyssna mer om vilket genomslag sociala investeringar fått i kommuner och regioner, och vilka hinder och trögheter som råder på ett mer övergripande och strukturellt plan.

Ni vet när andra lyckas sätta ord på processer, känslor och annat odefinierbart som ibland bara finns inom en? Det var precis den känslan jag fick när jag satt där och lyssnade till rapportförfattarna, flera sakkunniga och forskare som bjudits in för att kommentera på arbetet. Jag kom på mig själv att vid flera tillfällen tänka: Är ni säkra på att ni faktiskt inte har följt oss och vårt arbete här på Sopact?

 För att försöka bryta ner vad sociala investeringar egentligen innebär handlar det till stor del om att fråga sig huruvida vi satsar rätt resurser på rätt saker, och inte minst - i rätt tid. Idag styrs den offentliga ekonomin av olika anledningar utifrån ettåriga, eller möjligtvis treåriga, budgetprocesser som också bidrar till att cementera det klassiska stuprörstänkandet. Utan att röra om för mycket i den offentliga ekonomins grundprinciper – hur kan vi få in mer utav ett investeringstänk när vi arbetar med våra gemensamma och mer komplexa samhällsutmaningar?

Sociala investeringar kan dels ses som ett perspektiv för att tydliggöra investeringar i humankapital och belysa värdet av att genomföra satsningar på förebyggande och tidiga insatser. Men sociala investeringar kan också ses som ett arbetssätt som syftar till en begränsad satsning, och som i förhållande till ordinarie arbetssätt förväntas ge bättre utfall för en specifik målgrupp. Detta samtidigt som det förväntas leda till minskade samhällskostnader på sikt. Med andra ord, det kan vara all idé att exempelvis genomföra den där satsningen inom den kommunala förskolan för att långt senare undvika betydligt större kostnader hos grundskoleförvaltningen, socialförvaltningen, den statliga kriminalvården och så vidare. Och såklart, inte minst för den enskilde individens skull.

En vän av ordning kanske reagerar vid det här laget – ska en stor del av alla sociala investeringar finansieras av landets alla förskoleförvaltningar, som är kommunala dessutom? Och hur går det ihop - investeringar som görs inom den kommunala sektorn, men som på sikt kanske leder till minskade samhällskostnader inom statligt finansierade verksamheter, och vice versa? Här lyfte författarna fram ett antal rekommendationer, bland annat statliga medel, vilka i sin tur vidareutvecklades under paneldiskussionen av Jenny Carenco, VD på Prosper Social Impact, till sätt att utöka dagens både generella och riktade statsbidrag till kommuner.

En annan rekommendation var att höja kunskapsnivån runt om i landet genom att upprätta ett nationellt kunskapscenter för att bättre kunna stödja kommuner och regioner i sina arbeten. Men också att ta tillvara på och sprida erfarenheter från redan gjorda sociala investeringssatsningar, att bättre förstå styrningslogiker och relationen mellan offentlig, privat och idéburen sektor samt att tydligare koppla an forskningen till detta.

Med vår bas på Socialhögskolan vid Lunds universitet och våra breda kontaktytor inom offentlig, privat såväl som idéburen sektor hoppas vi på Sopact kunna bidra till en ökad förståelse för de olika sektorernas styrningslogiker och att bredda relationerna däremellan. Vi ser framemot att fortsätta kavla upp ärmarna tillsammans med er!

Här kan du läsa rapporten i sin helhet:

https://eso.expertgrupp.se/rapporter/2020_1_med_framtiden_for_sig/

Vid pennan, jenny.nystrom@soch.lu.se

 

 


Möt våra innovatörer

Foto: Mikael Tannus

 

Den 21-23 maj genomförde vi ett rekryteringslabb med syfte att rekrytera sociala innovatörer som antog utmaningen – att fram till december 2020 i en gemensam process – arbeta med fyra identifierade samhällsutmaningar.

Vi fick ett fantastiskt gensvar och efter en urvalsprocess träffades vi den 20-22 augusti under tre introduktionsdagar.

Under processen kommer vi löpande presentera våra sociala innovatörer och ni får även en möjlighet att lära känna dem och få insikter och lärdomar om processen genom deras personliga blogginlägg.

På bilden ser ni våra Sociala innovatörer Eva Wendt, Elinor Samuelsson, Ruba Islambouli, Asma Shiekh Attieh, Passent Elsoury, Faisal Albinali, Martina Oxling,
Carlos Martinez, Charbel Tawk, Parul Ghosh, Nour Habib, Frida Georges och Ali Alathram. Saknas gör Sara Carlsson och Alexandra Westelindh.
Förvaltningarna representeras av Madeleine Lindqvist (VOF), Emma Frank Landgren (NOD), Ragnar Mattsson (AMF), Pernilla Kvist (SOF), Brita Jensen (SFF).
Lunds universitet/Campus Helsingborg, Magnus Adenskog och så teamet på Sopact, Joakim Grina, Jenny Nyström och Jan Abrahamsson. Saknas gör Marcus Knutagård.


Avslutat rekryteringslabb – vad händer nu?

Efter det första steget i Sopacts behovsdrivna lärprocess – att gemensamt med fyra av förvaltningarna i Helsingborgs stad identifiera fyra samhällsutmaningar – var det dags att rekrytera sociala innovatörer.

Den 21-23 maj genomförde vi ett rekryteringslabb på Pixlapiren i Helsingborg, med syfte att träffa sociala innovatörer. Inför rekryteringslabbet gjorde vi ett urval bland de ansökandet och valde ut entreprenörer, intraprenörer, forskare och studenter där vår bedömning var att de ville skapa verklig förändring.

De sociala innovatörer som skulle bli utvalda ges en möjlighet att tillsammans med teamet på Sopact arbeta med fyra identifierade samhällsutmaningar under en period som sträcker sig från augusti 2019 fram till december 2020.

Under de tre dagarna på rekryteringslabbet deltog 50–60 personer från olika sektorer i samhället. De sociala innovatörerna fick berätta om sin idé och ha en dialog med förvaltningarna, kunskapspartners som t.ex Öresundskraft och Helsingborgs Hem, forskare från Lunds universitet, ideella organisationer och ta del av berättelser från brukare.

När vi avslutat rekryteringslabbet gick vi in i nästa fas med en ny urvalsprocess som till slutade i nio verksamheter och 13 individer som från den 20 augusti i en lärprocess kommer utveckla sin idé utifrån de fyra identifierade behovet och det övergripande narrativet.

Till alla ni som sökte till rekryteringslabbet men som inte blev utvalda till processen vill vi skicka med en önskan att ni fortsätter arbeta för ett bättre samhälle.

Vi vill även tacka alla ni från olika samhällssektorer som deltog i rekryteringslabbet och som delade med er av insikter, erfarenheter och inspiration

Till våra sociala innovatörer som blev antagna och som vi nu kommer arbeta med under nästan två år säger vi bara, nu kör vi!


Ansök till vårt rekryteringslabb

Sopact söker nu sociala innovatörer (studenter, forskare, entreprenörer och intraprenörer med lösningar på samhällsproblem) till vår lärprocess kring behovsdrivet stöd till sociala innovatörer! 💫

Lärproceasen kretsar kring fyra olika testmiljöer som upprättas utifrån identifierade samhällsutmaningar hos fyra förvaltningar i Helsingborgs stad. Den 21-22 maj genomför vi ett rekryteringslabb där vi söker sociala innovatörer som under 17 månader får en möjlighet att utveckla och testa sina samhällsförbättrande idéer med stöd av Sopact.


Att satsa rätt resurser på rätt saker – och i rätt tid

För någon tid sedan släppte ESO - Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi - en rapport om sociala investeringar och bjöd in till seminarium och paneldiskussion i Malmö. Sopact var på plats för att bland annat lyssna mer om vilket genomslag sociala investeringar fått i kommuner och regioner, och vilka hinder och trögheter som råder på ett mer övergripande och strukturellt plan.

Ni vet när andra lyckas sätta ord på processer, känslor och annat odefinierbart som ibland bara finns inom en? Det var precis den känslan jag fick när jag satt där och lyssnade till rapportförfattarna, flera sakkunniga och forskare som bjudits in för att kommentera på arbetet. Jag kom på mig själv att vid flera tillfällen tänka: Är ni säkra på att ni faktiskt inte har följt oss och vårt arbete här på Sopact?

 För att försöka bryta ner vad sociala investeringar egentligen innebär handlar det till stor del om att fråga sig huruvida vi satsar rätt resurser på rätt saker, och inte minst - i rätt tid. Idag styrs den offentliga ekonomin av olika anledningar utifrån ettåriga, eller möjligtvis treåriga, budgetprocesser som också bidrar till att cementera det klassiska stuprörstänkandet. Utan att röra om för mycket i den offentliga ekonomins grundprinciper – hur kan vi få in mer utav ett investeringstänk när vi arbetar med våra gemensamma och mer komplexa samhällsutmaningar?

Sociala investeringar kan dels ses som ett perspektiv för att tydliggöra investeringar i humankapital och belysa värdet av att genomföra satsningar på förebyggande och tidiga insatser. Men sociala investeringar kan också ses som ett arbetssätt som syftar till en begränsad satsning, och som i förhållande till ordinarie arbetssätt förväntas ge bättre utfall för en specifik målgrupp. Detta samtidigt som det förväntas leda till minskade samhällskostnader på sikt. Med andra ord, det kan vara all idé att exempelvis genomföra den där satsningen inom den kommunala förskolan för att långt senare undvika betydligt större kostnader hos grundskoleförvaltningen, socialförvaltningen, den statliga kriminalvården och så vidare. Och såklart, inte minst för den enskilde individens skull.

En vän av ordning kanske reagerar vid det här laget – ska en stor del av alla sociala investeringar finansieras av landets alla förskoleförvaltningar, som är kommunala dessutom? Och hur går det ihop - investeringar som görs inom den kommunala sektorn, men som på sikt kanske leder till minskade samhällskostnader inom statligt finansierade verksamheter, och vice versa? Här lyfte författarna fram ett antal rekommendationer, bland annat statliga medel, vilka i sin tur vidareutvecklades under paneldiskussionen av Jenny Carenco, VD på Prosper Social Impact, till sätt att utöka dagens både generella och riktade statsbidrag till kommuner.

En annan rekommendation var att höja kunskapsnivån runt om i landet genom att upprätta ett nationellt kunskapscenter för att bättre kunna stödja kommuner och regioner i sina arbeten. Men också att ta tillvara på och sprida erfarenheter från redan gjorda sociala investeringssatsningar, att bättre förstå styrningslogiker och relationen mellan offentlig, privat och idéburen sektor samt att tydligare koppla an forskningen till detta.

Med vår bas på Socialhögskolan vid Lunds universitet och våra breda kontaktytor inom offentlig, privat såväl som idéburen sektor hoppas vi på Sopact kunna bidra till en ökad förståelse för de olika sektorernas styrningslogiker och att bredda relationerna däremellan. Vi ser framemot att fortsätta kavla upp ärmarna tillsammans med er!

Här kan du läsa rapporten i sin helhet:

https://eso.expertgrupp.se/rapporter/2020_1_med_framtiden_for_sig/

Vid pennan, jenny.nystrom@soch.lu.se

 

 


Möt våra innovatörer

Foto: Mikael Tannus

 

Den 21-23 maj genomförde vi ett rekryteringslabb med syfte att rekrytera sociala innovatörer som antog utmaningen – att fram till december 2020 i en gemensam process – arbeta med fyra identifierade samhällsutmaningar.

Vi fick ett fantastiskt gensvar och efter en urvalsprocess träffades vi den 20-22 augusti under tre introduktionsdagar.

Under processen kommer vi löpande presentera våra sociala innovatörer och ni får även en möjlighet att lära känna dem och få insikter och lärdomar om processen genom deras personliga blogginlägg.

På bilden ser ni våra Sociala innovatörer Eva Wendt, Elinor Samuelsson, Ruba Islambouli, Asma Shiekh Attieh, Passent Elsoury, Faisal Albinali, Martina Oxling,
Carlos Martinez, Charbel Tawk, Parul Ghosh, Nour Habib, Frida Georges och Ali Alathram. Saknas gör Sara Carlsson och Alexandra Westelindh.
Förvaltningarna representeras av Madeleine Lindqvist (VOF), Emma Frank Landgren (NOD), Ragnar Mattsson (AMF), Pernilla Kvist (SOF), Brita Jensen (SFF).
Lunds universitet/Campus Helsingborg, Magnus Adenskog och så teamet på Sopact, Joakim Grina, Jenny Nyström och Jan Abrahamsson. Saknas gör Marcus Knutagård.


Avslutat rekryteringslabb – vad händer nu?

Efter det första steget i Sopacts behovsdrivna lärprocess – att gemensamt med fyra av förvaltningarna i Helsingborgs stad identifiera fyra samhällsutmaningar – var det dags att rekrytera sociala innovatörer.

Den 21-23 maj genomförde vi ett rekryteringslabb på Pixlapiren i Helsingborg, med syfte att träffa sociala innovatörer. Inför rekryteringslabbet gjorde vi ett urval bland de ansökandet och valde ut entreprenörer, intraprenörer, forskare och studenter där vår bedömning var att de ville skapa verklig förändring.

De sociala innovatörer som skulle bli utvalda ges en möjlighet att tillsammans med teamet på Sopact arbeta med fyra identifierade samhällsutmaningar under en period som sträcker sig från augusti 2019 fram till december 2020.

Under de tre dagarna på rekryteringslabbet deltog 50–60 personer från olika sektorer i samhället. De sociala innovatörerna fick berätta om sin idé och ha en dialog med förvaltningarna, kunskapspartners som t.ex Öresundskraft och Helsingborgs Hem, forskare från Lunds universitet, ideella organisationer och ta del av berättelser från brukare.

När vi avslutat rekryteringslabbet gick vi in i nästa fas med en ny urvalsprocess som till slutade i nio verksamheter och 13 individer som från den 20 augusti i en lärprocess kommer utveckla sin idé utifrån de fyra identifierade behovet och det övergripande narrativet.

Till alla ni som sökte till rekryteringslabbet men som inte blev utvalda till processen vill vi skicka med en önskan att ni fortsätter arbeta för ett bättre samhälle.

Vi vill även tacka alla ni från olika samhällssektorer som deltog i rekryteringslabbet och som delade med er av insikter, erfarenheter och inspiration

Till våra sociala innovatörer som blev antagna och som vi nu kommer arbeta med under nästan två år säger vi bara, nu kör vi!


Ansök till vårt rekryteringslabb

Sopact söker nu sociala innovatörer (studenter, forskare, entreprenörer och intraprenörer med lösningar på samhällsproblem) till vår lärprocess kring behovsdrivet stöd till sociala innovatörer! 💫

Lärproceasen kretsar kring fyra olika testmiljöer som upprättas utifrån identifierade samhällsutmaningar hos fyra förvaltningar i Helsingborgs stad. Den 21-22 maj genomför vi ett rekryteringslabb där vi söker sociala innovatörer som under 17 månader får en möjlighet att utveckla och testa sina samhällsförbättrande idéer med stöd av Sopact.