Blogg
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Suspendisse at dolor sed purus egestas imperdiet malesuada ut enim.
På återseende!
Det har varit en spännande tid (Jag tittar på dig COVID-19!) att arbeta med det vi har gjort. Att samla material som ska ligga som underlag för en rapport har varit en lyx för mig som student att ändå kunna genomföra under dessa tider. Även att få komma närmare ett ämne som jag finner otroligt spännande samtidigt som jag har lärt känna många kloka människor på vägen har varit en fantastisk upplevelse som jag inte kommer glömma. Det är även den här upplevelsen som har vidare väckt mitt intresse för sociala företag, innovationer och innovatörer och den relativt nya relationen som måste skapas och underhållas till offentlig verksamhet. Det har också blivit ett intresse som kommer att kulminera i en masteruppsats under våren, vilket är något jag verkligen ser framemot att jobba mer med.
I mitt blogginlägg från april, när jag precis hade påbörjat intervjuerna, skrev jag om det som en gemensam nämnare som flera innovatörer hade nämnt: ”Det finns en specifik fråga vi ställer till alla innovatörer som jag tycker är lite rolig, mest för att alla hittills har svarat i princip samma sak.” (Utdrag från blogginlägget den 21a April 2020)
Frågan jag ställde alla innovatörer var vilka egenskaper de tror är viktiga att ha som sociala innovatörer. Jag kan nu säga att nästan alla innovatörer svarade på ett eller annat sätt att den viktigaste egenskapen för dem att ha var tålamod. Och med det svaret finns det ett helt hav av antagande vi kan göra till varför de behöver det. Varför lyfter innovatörer tålamod som det viktigaste? Det är just sådana frågor som är intressanta att analysera vidare, varför jag tycker det ska bli så spännande att fördjupa mig i intervjuerna.
Sist men inte minst tycker jag att det är viktigt att poängtera att alla de innovatörerna jag intervjuade tyckte att det de gjorde var värt mödan och det framkom tydligt när de berättade om respektive företag/innovation. För dem är deras sociala företag eller innovation något de gör för mer än att ha en inkomst, prestige, eller självuppfyllelse. Trots alla svårigheter och motstånd så kämpar de fortfarande på. När vi går på julledighet, jobbar de alltså vidare med sina idéer och det tycker jag är värt att både framhäva och hylla.
Jag vill i förväg tacka alla som valde att delta i intervjuerna, de kommer bli välanvända! Jag vill även tacka SOPACT för förtroendet att genomföra intervjuerna både som underlag för kommande rapport och som utgångspunkt för min masteruppsats. Vill ni läsa mer om intervjuerna och en kort reflektion från min sida kring dem kan ni även läsa två artiklar av mig i SOPACT-rapporten som kommer i december.
/Amanda Ricketts
Hållbart Skåne – ”Ett hållbart Skåne genom socialt företagande”
Projektet Ett Hållbart Skåne genom socialt företagande drevs av Region Skåne med Sopact, Nätverket Idéburen sektor Skåne och Coompanion Skåne 2019-2020 med medel från Tillväxtverket. Projektansökan beskriver ett ökat behov av socialt entreprenörskap, särskilt ”i arbetet med de stora samhällsutmaningar i regionen som rör sysselsättning, kompetensförsörjning, landsbygdsutveckling och miljö”.
Sopact har arbetat med att stärka kunskap och kontakter inom den community som finns runt området social innovation och socialt företagande i Skåne; sociala entreprenörer, företags- och innovationsfrämjare, engagerade tjänstepersoner från olika sektorer samt andra intresserade. Vägen har varit målet i sig; arbetet har fört samman aktörer som annars inte träffas, och deltagarna har fått mer kunskap. Materialet utkristalliserades till sex huvudkategorier och är en bild av hur dessa praktiker vid den här tiden betraktade sitt område.
1) Olika logiker.
Mångfalden av verksamheter inom social innovation och socialt företagande är stor, ändå använder vi ett fåtal begrepp när vi pratar om dem. Många är hämtade från traditionell affärslogik (innovation, företag), vilket gör att en del inte känner igen sig. De har olika syften, drivkrafter, målgrupper, kunder, finansiering och/eller organisering.
2) Löser utmaningar.
En central komponent är att sociala företag löser en samhällsutmaning. Här finns två sidor av myntet; 1) utmaningen och 2) lösningen. Utmaningen kan definieras genom en samhällskris såsom den pandemi vi befinner oss i, genom forskning, Agenda 2030, eller människors upplevelser av glapp i samhället. Den andra sidan av myntet handlar om att veta om en lösning löser adresserad utmaning.
3) Samverkan.
För långsiktig samhällsnytta krävs samverkan. Stuprör, dvs specialiserade enheter med experter, är i många avseenden ett effektivt sätt att organisera samhället, men när det kommer till samverkan uppstår ett beroende av någon som kan röra sig mellan stuprören. Organisationers fokus sätter förutsättningar för samverkan, och deras förmåga till inre förändring påverkar mottagligheten för nya lösningar. Kunskap om och förmåga till samverkan blir centralt för sociala entreprenörer.
4) Policyer.
Lösningar på samhällsutmaningar kräver policyer i hjälpsam riktning. Att arbeta långsiktigt och strategiskt för att bidra till konstruktiva policyer har blivit en del av de sociala företagens och även stödaktörernas oskrivna uppdrag. Hur lagar, regelverk och strategier formuleras, implementeras och efterföljs påverkar handlingsutrymme och incitament för sociala företag.
5) Hållbar ekonomi.
Med stor andel projektfinansiering tampas såväl entreprenörer som stödaktörer med den ekonomiska hållbarheten. Projektifiering gör att organisationen byggs utifrån utlysningar istället för kärnverksamhet. Byråkrati riskerar att exkludera den som inte behärskar rätt vokabulär, eller saknar administrativa resurser. Bilden av att sociala företag ska verka på en marknad likt traditionella företag, i kombination med kortsiktiga projektmedel, minskar möjligheten till utveckling.
6) Stödsystemet.
Samhällsnyttiga idéer platsar inte alltid i ett stödsystem där affärs- och marknadsfokus är centralt, och utveckling av dessa är ett ungt yrkesfält. Det finns få etablerade affärs- och verksamhetsmodeller, och stödet innebär ofta att vara medskapare i varje enskild verksamhet. Intermediärer fyller en särskild funktion genom kännedom om entreprenörens villkor, samhällets system och hur dessa kan samverka.
Vad är angeläget eller påverkbart för dig/din organisation? Vad kan vi göra tillsammans för att skapa ett mer hållbart samhälle?
/Maria Kullberg, redigerad av Jenny Nyström
Ladda hem rapporten här
Här kan du läsa rapporten Innovation och företagande för ett hållbart Skåne – en analys av det skånska ekosystemet kring social innovation och socialt företagande som sammanfattar projektet.
Favorit i repris
Detta var några av de samtalsämnen som stod på agendan under Sörmland Social Innovation Day dit Sopact var inbjudna som talare. Eventet gick av stapeln den 29 september och efter ett drygt halvår av digitala konferenser, workshops och möten var det ett glatt gäng på tre personer som begav sig till ett corona-säkrat och semi-digitalt event i Eskilstuna.
Efter vår presentation på Social Innovation Värmland: Co-Days i Karlstad under februari månad var det som en favorit i repris att återigen få möjlighet att dela med oss av våra erfarenheter och insikter från arbetet med vår behovsdrivna lärprocess kring stöd till sociala innovatörer. På plats i Eskilstuna – staden som bl.a. också har världens första återbruksgalleria ReTuna – fanns förutom undertecknad även Jan Abrahamsson från Sopact och Nour Habib, social innovatör från organisationen Trygg Rätt. Denna gång hade vi blivit inbjudna av Monica Parus vid Coompanion, som driver ett regionalt nätverk för offentliga aktörer och som tidigare hört oss tala på Social Innovation Värmland: Co-Days. Det var extra kul att denna gång även ha med oss en av de sociala innovatörer som deltagit i processen och som både kunde berätta mer om sin upplevelse av att delta, hur det har varit att samverka med offentliga aktörer såväl som hur organisationen Trygg Rätt arbetar med att få unga ut ur kriminella kretsar.
Sopacts behovsdrivna lärprocess pågår under två år och är ett projekt där vi arbetar med Helsingborgs stad. Projektets övergripande mål är att utveckla och testa behovsdrivna processer och metoder för att se om vi finner konkreta exempel som kan stärka en affärs- och partnerskapsrelation mellan Helsingborgs stad och sociala innovatörer. Tillsammans med fem förvaltningar inom Helsingborgs stad har vi identifierat fyra samhällsutmaningar och till dessa rekryterat sociala innovatörer. Vi har nu arbetat med projektet i snart två år och bubblar av insikter, reflektioner och… lärorika misstag :)
”Hur resonerar ni kring den politiska nivån – det är ju trots allt dem som ger oss tjänstepersoner olika uppdrag?”, ”Hur mäter du som social innovatör dina effekter?”, ”Kan du försörja dig på det arbete du gör inom organisationen?”, ”Vem är med i er styrgrupp?”. Frågorna var många ifrån en nyfiken publik, både fysiskt på plats såväl som från digitalt utspridda platser runt om i landet. Vi hade en bra bredd av deltagare från offentlig såväl som idéburen sektor, tillsammans med en rad andra sociala företag verksamma i regionen. Och det var inte bara vi som mötte en intresserad åhörarskara – programpunkterna bestod av givande presentationer och lärorika inspel från Upphandlingsmyndigheten, Region Sörmland, Karlskronas sociala arbetskooperativ KASAK såväl som innovationsforskare Malin Lindberg.
Vill du höra mer om våra svar på några av ovanstående frågor? Skulle du också vilja gå från ord till handling för att stärka ert arbete med socialt företagande och socialt innovationsskapande? Och är du nyfiken på våra så kallade ”lärorika misstag” som du kanske själv inte vill göra om? Hör av dig till oss så berättar vi mer!
/Jenny Nyström
Hur skapar vi trygga offentliga miljöer för och med barn samt unga?
Ojämställda och ojämlika platser är en utmaning för trygghetsarbetet
Den upplevda tryggheten påverkas av vilka som använder en plats: om platsen är barnvänlig lockar den ofta till sig barn samt trygga vuxna, vilket i sin tur känns välkomnande även för tjejer och äldre. I motsats kan vissa platser ”tas över” av specifika grupper och kännas exkluderande för andra – så hur skapar vi platser som är välkomnande gentemot flera grupper och kanske framförallt de som tar liten eller ingen plats i det offentliga rummet?
En metod är pop-up aktiviteter som då ändrar förutsättningarna för hur en plats används, vilket i sin tur påverkar vilka som vill använda platsen. Helsingborgs stad har använt denna metod och ser att, även om det inte löser problemet med ojämställda och ojämlika platser, så är det ett steg i rätt riktning. De vill arbeta vidare med att möta denna utmaning och är därför samarbetspartners med Tengbom Arkitekter, RISE och RWI i ett Vinnova-finansierat projekt för att utveckla Jämt Jämlikt: en certifiering för jämlika platser.
Delaktighet är en del i det förebyggande trygghetsarbetet
Maj Pettersson, nationellt sakkunnig vid Fryshuset, har utvecklat en tre-stegs modell för ungas delaktighet. Det första steget innebär ett uppsökande och separatistiskt arbete för att etablera relationer, det andra steget är anordnandet av möten mellan olika typer av unga där verktyg ges för att förändra och i det tredje steget erbjuds plattformar för delaktighet. Detta flöde är en bra metod att tänka in i sitt arbete så att barn och unga får delta i allt från behovsanalys till implementeringen av trygghetsåtgärder.
Nå ut till alla barn och unga genom partnerskap
För att kunna delaktiggöra även de barn och unga som inte känner sig delaktiga i samhället, med ingen eller liten plats i det offentliga rummet, behöver ägandeskapet för tryggare platser delas mellan flera aktörer. Såväl flera enheter inom offentlig sektor som aktörer mellan olika samhällssektorer behövs för att bryta stuprören och etablera nya partnerskap. Exempel på dessa partnerskap är Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP), upphandlingar med socialt ansvar där krav på barns delaktighet kan ställas, samverkan mellan bostadsbolag och civilsamhälle, mellan enheter inom offentlig sektor och sociala innovatörer. Genom partnerskap kan aktörer utveckla nya arbetsmetoder – innovationsprocesser – och för att uppnå detta kan exempelvis en intermediär som Sopact vara en viktig pusselbit.
Patrick Amofah, hållbarhetsspecialist från Upphandlingsmyndigheten, lyfte offentlig upphandling, där det finns såväl en stor potential i att nyttja offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för samhällsförändring (17% av Sveriges BNP) samtidigt som det finns många olika typer av offentliga upphandlingar för att nå tryggare offentliga miljöer. Dessa sträcker sig från att upphandlare kan ställa sociala krav i sin upphandling på exempelvis sysselsättning, till att en kan använda Funktionsupphandling som innebär att det som ska levereras är en specifik effekt ”trygga skolor” istället för en produkt, till att göra reserverade upphandlingar där enbart sociala företag och civilsamhällesorganisationer får delta. Minst sagt ett viktigt verktyg i den offentliga sektorns möjlighet att samverka med andra samhällssektorer där stöd kan ges från Upphandlingsmyndigheten.
Vi är ett fastighetsbolag som kan fastigheter och så har vi väldigt många som bor hos oss men vi är väldigt beroende av att samverka med många andra parter … för att de är experter på just det som de gör.
– Nurgül Iljas Eminovska, Chef Sociala Projekt, MKB Fastighets AB
Vidare är partnerskapen mellan olika aktörer viktiga då dessa möter barn och unga i olika delar sett till det ovannämnda tre-stegs flödet: fritidsgårdar i offentlig eller idéburen regi erbjuder trygga mötesplatser, medan politikerna är de som träffar ungdomarna i ungdomsråd för att kunna påverka i frågor. Utan en röd tråd mellan dessa aktörer (och andra aktörer) som möter barn och unga i de olika delarna har samhället inte lyckats möjliggöra sann delaktighet för barn och unga.
Eftersom våra produkter står i det offentliga rummet och våra anställda rör sig i staden varje dag så påverkas vår verksamhet mycket av den generella samhällsbilden. Vår verksamhet behöver ändras i takt med att samhället ändras.
– Jonas Olsson, Koncernchef och VD på Danfo AB.
Tommy Borglund, lektor vid Örebro universitet, har tagit fram en kartläggning med fokus på partnerskap för hållbar samhällsutveckling och lyfter att, precis som barn och unga behöver vara med i behovsanalysen i trygghetsarbete, så behöver även aktörer som ska samverka med varandra se till att få en samsyn på utgångspunkt och målsättning. Det är viktigt att komma ihåg att det är företagen som sitter på en stor resurspool och många vill ta ett socialt ansvar. Därefter är det viktigt att tänka igenom vad som ska mätas vilket är viktigt för att säkra kvalitén på arbetet men även för att komma ifrån korta projektformer och istället arbeta långsiktigt.
”Har man bara en hammare i sin verktygslåda så ser allting ut som en spik”
I Jenny Stenbergs, bitr. forskare vid Chalmers ACE, forskning har det blivit tydligt att det är viktigt att låta barnen få vara med och designa åtgärder utifrån att redan ha varit med i behovsanalysen. Det är först då det blir möjligt att möta den variation av trygghetsproblem som finns. Annars riskerar vi som arbetar med dessa frågor att utföra åtgärder som missar målet.
Detta lyfte även Rädda Barnens Sverigechef Maria Frisk:
Barns och ungas delaktighet och röster är jätteviktiga i att hjälpa oss vuxna förstå att våra upplevelser av det offentliga rummet kan skilja sig ganska markant från barn och ungas upplevelser.
/Mötesplats Social Innovation i samarbete med Danfo AB och Sopact vid Socialhögskolan, Lunds universitet.
Den digitala praktiken
De anslöt till oss ungefär halvvägs in i sin praktiktermin då tidigare platser inte längre kunde erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter pga. covid-19. Vi ordnade en helt digital praktik där de huvudsakligen varit delaktiga i planering, genomförande och efterarbete kring den samtalsserie vi har hållit kring frågor som synliggjorts i spåren av corona. Den här perioden har tydliggjort hur mycket sociala innovationer, sociala företag och samverkan mellan olika sektorer behövs.
Daniel och Manuella - ni har gjort en fin insats och är varmt välkomna att hänga kvar eller komma tillbaka för uppsatsskrivande längre fram!
/Maria Kullberg, redigerad av Jenny Nyström