Projektet Ett Hållbart Skåne genom socialt företagande drevs av Region Skåne med Sopact, Nätverket Idéburen sektor Skåne och Coompanion Skåne 2019-2020 med medel från Tillväxtverket. Projektansökan beskriver ett ökat behov av socialt entreprenörskap, särskilt ”i arbetet med de stora samhällsutmaningar i regionen som rör sysselsättning, kompetensförsörjning, landsbygdsutveckling och miljö”.

Sopact har arbetat med att stärka kunskap och kontakter inom den community som finns runt området social innovation och socialt företagande i Skåne; sociala entreprenörer, företags- och innovationsfrämjare, engagerade tjänstepersoner från olika sektorer samt andra intresserade. Vägen har varit målet i sig; arbetet har fört samman aktörer som annars inte träffas, och deltagarna har fått mer kunskap. Materialet utkristalliserades till sex huvudkategorier och är en bild av hur dessa praktiker vid den här tiden betraktade sitt område.

1) Olika logiker.

Mångfalden av verksamheter inom social innovation och socialt företagande är stor, ändå använder vi ett fåtal begrepp när vi pratar om dem. Många är hämtade från traditionell affärslogik (innovation, företag), vilket gör att en del inte känner igen sig. De har olika syften, drivkrafter, målgrupper, kunder, finansiering och/eller organisering.

2) Löser utmaningar.

En central komponent är att sociala företag löser en samhällsutmaning. Här finns två sidor av myntet; 1) utmaningen och 2) lösningen. Utmaningen kan definieras genom en samhällskris såsom den pandemi vi befinner oss i, genom forskning, Agenda 2030, eller människors upplevelser av glapp i samhället. Den andra sidan av myntet handlar om att veta om en lösning löser adresserad utmaning.

3) Samverkan.

För långsiktig samhällsnytta krävs samverkan. Stuprör, dvs specialiserade enheter med experter, är i många avseenden ett effektivt sätt att organisera samhället, men när det kommer till samverkan uppstår ett beroende av någon som kan röra sig mellan stuprören. Organisationers fokus sätter förutsättningar för samverkan, och deras förmåga till inre förändring påverkar mottagligheten för nya lösningar. Kunskap om och förmåga till samverkan blir centralt för sociala entreprenörer.

4) Policyer.

Lösningar på samhällsutmaningar kräver policyer i hjälpsam riktning. Att arbeta långsiktigt och strategiskt för att bidra till konstruktiva policyer har blivit en del av de sociala företagens och även stödaktörernas oskrivna uppdrag. Hur lagar, regelverk och strategier formuleras, implementeras och efterföljs påverkar handlingsutrymme och incitament för sociala företag.

5) Hållbar ekonomi.

Med stor andel projektfinansiering tampas såväl entreprenörer som stödaktörer med den ekonomiska hållbarheten. Projektifiering gör att organisationen byggs utifrån utlysningar istället för kärnverksamhet. Byråkrati riskerar att exkludera den som inte behärskar rätt vokabulär, eller saknar administrativa resurser. Bilden av att sociala företag ska verka på en marknad likt traditionella företag, i kombination med kortsiktiga projektmedel, minskar möjligheten till utveckling.

6) Stödsystemet.

Samhällsnyttiga idéer platsar inte alltid i ett stödsystem där affärs- och marknadsfokus är centralt, och utveckling av dessa är ett ungt yrkesfält. Det finns få etablerade affärs- och verksamhetsmodeller, och stödet innebär ofta att vara medskapare i varje enskild verksamhet. Intermediärer fyller en särskild funktion genom kännedom om entreprenörens villkor, samhällets system och hur dessa kan samverka.

Vad är angeläget eller påverkbart för dig/din organisation? Vad kan vi göra tillsammans för att skapa ett mer hållbart samhälle?

/Maria Kullberg, redigerad av Jenny Nyström

Ladda hem rapporten här

Här kan du läsa rapporten Innovation och företagande för ett hållbart Skåne – en analys av det skånska ekosystemet kring social innovation och socialt företagande som sammanfattar projektet

Ladda ner